À la Danielle Steel

Trots att jag satt och huttrade i det överventilerade universitetshuset Arken flammade fantasin hett under en gömmande fasad av flitigt studerande:

Vi passerar varandra i korridoren och utbyter några rutinmässiga meningar, jag söker sympati och räcker dig min hand för att demonstrera hur kall man blir i detta hus, du reagerar på min köld och jag viskar: hetta upp mig.

Verkligheten är dock brist på fantasi. Jag letar efter tillfällen att förändra vardagen, jag kunde hänga i dörrkarmar, men.. men.. gör jag ursäkter? Vi borde göra nånting, men hur?

Bildkälla: amazon.ca