Plommon-bonsai!!

(Klicka bilden för större version.)

På sommaren grävde jag upp ett plommonträdsskott från mommo och mofas gräsmatta. Den levde gott i en kruka ute min balkong. Sedan blev det höst, jag tog in den, och den tappade alla blad. Mossan och gräsväxterna i krukan såg dock så fina ut att jag fortsatte vattna.. och tada!! Plommonträdet gör en fenix och skapar nya blad!! HURRA!!

Okej, så plommonträd är.. träd.. men kanske man kunde hålla det vid liv och i ett lite mindre format en tid? Plommonträdsbonsai?

Den galna växttanten uppdaterar igen..

Måste göra en växtuppdatering! Antagligen är jag den enda i hela världen som är sjukt intresserad av hur de växter, men här, titta! Mina eucalyptus gunnii, de har vuxit sedan sommaren och är myyycket större än de var förra året den här tiden! Alltså, egentligen borde de vara ännu större nu, men.. de lever och gör små grenskott som inte syns på bilden.

Notera den rosa lotusen på nedre bilden. I den finns mitt tredje överlevande eucalyptusskott som mådde dåligt, så jag flyttade den till ett ställe som jag trodde var bättre för den.. med förskräckliga konsekvenser. Sega är de, dock! Har den på "intensive care" i vatten vid min ljusterapilampa och den kämpar som fan!!

Jag hoppas att de kommer att fortsätta att växa och bli små träd, så att jag kan ge en till den andra galna växttanten i huset..

Eucalyptus under långsam sommar

Eukalyptus i mitt rum. 

Jag skrev i december om mina eucalyptus gunnii och den långa vintern. De mår bra. Ja, jag vet att ni oroade er för dem precis som jag. Trodde dock att mina träd skulle vara mer trädaktiga redan, ens sådär kvistaktiga. Men nej. Långsamt, långsamt vidare.. De är längre nu och har fler blad. Jag oroar mig för att stammen ska ta illa upp och tvina. De hämtades i fröform från Kew Gardens i England, kanske de blev obehagligt överraskade av att vakna upp ur jorden här i Finland?

Blomman brevid är förstås en något tilltufsad St.Paulia i klassisk blå. Skottet fick jag från mommo, hon har en massa av just den där sorten. Jag hoppas på att få föra den framåt i generationer. Så kan någon säga sen: den här krukväxten har gått i familjen i många hundra år. Och nästan vem som helst kan ta hand om den, St.Paulior hör till den lätta sorten.

Skulle det inte vara roligt att föra framåt eukalyptusträd också? Med tanke på hur långsamt de växer hos mig så kan det nog ta några hundra år förrän de är träd.

Brittiskt trädgårdshjärta

Hittade detta på morgonen och kände mig så plötsligt exalterad att det gjorde ont i hela kroppen: BBC Gardeners Corner (radio).
http://www.bbc.co.uk/podcasts/series/garden

Då är det inte så att det garanterat är ett bra program, jag har inte lyssnat på det, jag bara reagerar som Pavlovs hund på brittiska trädgårdsprogram. Det är ett landskap jag känner igen mig själv i, på något sätt känns miljön mera hemma än det jag har här i Finland. Och ah, trädgårdsprogrammen.. Alla dessa blommor jag inte riktigt kan odla här, blomnamn jag inte känner igen, trädgårdsutrymmen jag inte äger, men åh jag avgudar Alan Titchmarsh och får inte nog av brittiska trädgårdsprogram!

Och that reminds me - jag har ju frön och skott som borde planteras!! Med den stora eländiga flytten så har allting fått stå, men de orkar inte vänta på mig hur länge som helst.

Ibland tänker jag att det vore fint att bo i Somerset. Men de har sina problem också.. Vad jag har tillräckligt med egna plantor här hemma klarar jag mig väl?

Träd är att andas!

Målade av mig i januari 2010.

Jag älskar att måla. När jag målar i akryl använder jag starka färger och av någon orsak målar jag en massa träd. Får jag ett oanvänt kanvas framför mig så ser jag genast: träd!

Av någon orsak har många i min omgivning på senaste tiden talat om flyttande och att hitta lägenheter. Jag anser att jag har det mest fulländade lilla stället i studentbyn. Självmordsetta, visst, men jag lever i mitt huvud, jag märker inte att den är liten och behöver jag mer rum går jag ut på promenad vid åstranden. På våren blommar trädet utanför mitt fönster. Då doftar det söt blomdoft och hela trädet är vackert utfyllt med gulgröna blommor, man hör ljudet av dåsiga humlor, härligt! Fåglar finns det också, ibland kommer de in och det är komiskt att vakna på morgonen och se en talgoxe sitta i mitt exotiska hibiskusträd. Jag trivs här.

Men jag funderar på om det skulle vara en idé att flytta bort och vara två, för det kunde bli riktigt roligt, helt superbt! (Har dock många funderingar om detta som jag ännu processar.) På samma gång känner jag hur syret går ur mig när jag tänker på att flytta in i en betonglåda närmare centrum. Jag tror att om det finns träd inom synhåll eller på vägen in så kunde jag må helt okej, men jag förstår det inte: varför skulle nån vilja bo på ett ställe där man inte är nära förbundet med ett starkt växande liv? Att ha ett träd nära är att andas!

Som tur är Åbo en trädvänlig stad, det finns en hel del gator med träd. Och i vissa fall är jag redo att kompromissa. Man kan ju ha andra härligheter istället, som blomlådor med pelargoner eller nåt (och då kan man säkert få där brevid nån sorts litet appelsinträd också!).

Bild från Desktop Nexus Wallpaper.

Foto jag tog av julgranen vid Åbo domkyrka i december 2011.

PS: jag har också en fascination med att odla små inomhusträd, liksom hibiskusen jag nämnde, azaleor (som brukar dö varje gång jag måste resa bort för en längre tid så just nu har jag ingen), eucalyptus gunnii träd, och så har jag en poinsettia som jag försöker få att se bonsai-aktig ut.

Eucalyptus och den långa svåra vintern

Odlar eucalyptus gunnii (se google images), jag har tre stycken små skott (gav bort två). Jag grodde dem från frön och de växer otroligt långsamt. Antagligen vill de ha mera ljus, men hur är det med temperaturen? På bilden är krukan brevid min stora solljuslampa: ljusterapi som fungerar för både människor och växter.

Reser under jullovet till platser där inga ljusterapilampor finns. Är oroad över mina små och mina andra växter som plötsligt får en kalldusch av mörker när ingen är hemma för att lysa upp deras vardag. Ack och ve.. Får göra så som varje växtfantast gör: reser med min eucalyptus så att jag kan hålla den i ljusterapi.

Planerar inte att resa tidigt eller stanna borta länge. Brukar oftast vilja fira nyår i Åbo. Jag vill fortsätta studera och göra ett liv. Cirka en vecka är tillräckligt med vila i Sibbo, sen måste jag nog göra nånting annat. (Det skulle vara helt annat att resa nånstans och ha en romantisk-kreativ vila..)

Sketchar och tänker och somnar..

Sketchar i Photoshop medan jag funderar över steg och sätt. Känner mig positiv. Jättetrött. Har inte sovit tillräckligt/ordentligt under veckan. Imorgon tidig väckning för att höra på litteraturvetenskapligt intressant disputation.

Korten menar att jag borde måla mer, öva och bli bättre, och minska skräpet i mitt liv. Har mycket skräp, ska försöka kasta ut mer sånt under veckoslutet.

Köpte en utblommad Cattleya för några dagar sedan (till nedsatt pris av 5 eur), ska försöka få den att trivas och blomma. Det är roligt att få se hur blommorna ser ut sedan! Det är som att köpa en överraskning åt sig själv. Men först måste jag få den att trivas, alltså..