"Should obese kids be placed in foster care?"
Rädda barnen. Javisst, hälsa är bra, men vad är det här? Jag talar om rädslan. Det stora obehaget. Så stort att man måste ta barnen ifrån sina hem och sätta dem med temporärt nya föräldrar. Det gör säkert barnet gott, emotionellt, psykiskt hälsosamt. Men ja, fetma är ju så farligt, då passar man inte in, kan inte göra en massa dumma sportgrejer, klä sig i modet designat åt smalare folk, fetma är så väldans oattraktivt, men nej, nej, det här handlar ju förstås om *hälsa*. Bra excuse, va? Säger man det ordet behöver man inte tala om allt det andra, om hur annat tolereras men fetma syns och då är det inte okej.
Hysteri. Det finns flera feta nu säger de, därför har vi panik. Det finns inte rum för mer än några stycken kroppstyper, alla på den smalare sidan. Det går inte att skymma undan, fetma syns. Allt annat kan vi ljuga om. Det är okej. Vi röker, men det är bara coolt. Dricker som fan, kanske det är ohälsosamt, men alla har så roligt. Vi gråter inombords och går till jobbet med ett leende. Vågar inte ha djupa relationer, men det är okej, vi ska ju alla vara individer nu ändå. Tar ut sin bitterhet på familjen, men det är inte vårt problem. Stressar, men det betyder att man är viktig. Äter kemikalier, orkar inte hitta naturligare alternativ. Äter höns som lidit hela sitt liv i en minibur, kor som fått hormonsprutor. Men fetma syns, usch så fult, den kan inte kontrollera sig! Riktig hälsa bryr vi oss fan i, vi vill bara inte se på sådant som går utanför våra sociala regler för vad som är okej.
Personligen känner jag på mig när jag går över den vikt som för mig känns bra, jag lyssnar på min kropp, stressar inte så mycket, dricker ibland, försöker undvika kemikalier, håller mig på vegetarian-sidan oftast. Jag är inte perfekt och bryr mg inte om ifall andra inte är perfekta heller. Jag är bara arg på att sådant här talas om utan att titta på samhällets idéer och hang-ups, precis som om det här vore en neutral sak. Tala om det ärligt! Vi skuldbelägger andras kroppar, ropar fula ord eller tittar på dem snett, för så där som det är "okej" att tafsa på nån lättklädd så saknar den feta kroppen integritet. They're asking for it?
Och vem i helvete tycker att det inte skulle vara traumatiskt för ett barn att få höra att den är så fet att den inte får bo med sin familj mera?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar