Födelsedag i gökboet

"You should see her from behind, Gina"
och andra partykommentarer på M's födelsedags/99mining fest!
Där står jag och ser lite borttappad ut längst till höger i vit furcoat och bikini bottom..

Grattis till M som nu är ett fjärdedels sekel gammal! Hurra!! Dessutom tog hon sitt gruvarbetes skicklighet till level 99 i Runescape idag också, vilket tar en ren evighet att göra, kudos!! Vi firade henne med blommor, minneskorsord, popcorn och crazy piece of cake, och jag är glad att vi bor tillsammans. Så skön avslutning på kvällen med film och foton. Dyrbar tid tillsammans, jag sätter högt värde på det.

Internationella flickdagen 2012

Den första internationella flickdagen. Tänka sig. Flickskap, som så ofta nedvärderas (rosa är löjligt, t.ex.), har en dag för sig. Det finns en massa orsaker till varför det här är viktigt, jag har själv skrivit förut om Lucia och maktlöshet och min awesome syster har idag skrivit om den farliga flickan.

Själv blev jag inspirerad av min kämppis som fick idén att fira dagen genom klädstil. Vi är gemensamt inspirerade av det vi har hört på litteraturvetenskapliga institutionen om gurlesque, och kämppisen gjorde en superb kombo medan jag höll mig något nedtonad. Till min annars dysterfärgade klädsel satte jag till ett plasthalsband som min uberlilla syster har gjort. Det lättade upp det mörka och gjorde outfitten mer intressant. Perfekt!

Jaha.. Vissa tyckte att jag borde sätta upp den här fjantbilden idag.

Här ser man till och med halsbandet. Fint, va? <3>

Poserar som en outfit-bloggare före jag rusar till morgonstudierna.
Inspirerad av kursen Bloggriot slash feminism.

Glad flickdag, alltså! I USA är det också National Coming Out Day, så hurra för alla som stiger ut ur skåp och förtryck och sådant idag också! Man kommer ju inte ut en gång för alla, det måste göras gång på gång när man kommer till en ny grupp människor på grund av samhällets heteronormativitet, så den dagen kunde göras internationell också tycker jag. En sådan dag tycks ju behövas. Men man behöver ju inte komma ut om man inte vill och orkar förstås. Känner vissa knepiga personer som tycker om att folk gissar villt. Personligen så smälter jag in för mycket i mängden och det blir tungt i längden, jag orkar inte med det. Så man får väl göra som det passar en.

Smutsigt

Just nu är jag nervös av mig. Tittar med stora ögon bakom varje hörn före jag stiger ut. Så mycket är uppe i luften, kanske jag inte hinner ta i, kanske allting bara faller *krasch* på golvet. Kanske det är okej, man får bara sopa efter och ändra planer lite. Men kanske allt i luften är en undflykt, kanske vad jag egentligen oroar mig över är ifall jag inbillar mig saker. Tänk om jag sedan får till svar: "men suck, har jag inte varit tillräckligt tydlig, försvinn!" Och vad gör jag då? Sopar mig själv från golvet, och sedan..?

Jag är tyst just nu. Uppgifter, intervju, städning, ordning. Men nånting borde göras lite senare.

And in other news..

Image from this site, portrays blacksmith Rachel David.

Grattis Meo till din blacksmithing level 99 igår!!!! 

Fina, fina bilderböcker

Jag går på en visuella studier / litteraturvetenskap kurs om bilderbokens estetik.

Det är en kurs som får en att vilja måla.

Eller åtminstone klotta medan man lyssnar.

Det är inte ett tecken på att jag inte är uppmärksam.

Ofta kommer jag bättre ihåg vad som har sagts på föreläsningarna när jag har anteckningar + klotter. Bara att se bilderna gör att vissa delar av vad som har sagts kommer tillbaka i minnet.

Kursen får en också att vilja köpa bilderböcker.

* * *

En del av en större bild i boken Snäll.

Gro Dahles Snäll är en bilderbok som jag blev riktigt förtjust i. Tycker om måleristilen, det där mjuka med de starka kanterna. Den oöversträngda färgskalan. Bilderna är gjorda på ett stilfullt sätt, man ser att personen kan rita riktigt på riktigt, vilket man inte kan säga om alla bilderböcker just nu. Den är vacker och har en intressant berättelse om en snäll flicka, vilket jag kan relatera till. Är dock smått oroad över slutet - blev hon likadan som alla andra? När folk menar att jag ska anpassa mig till majoritetstemperamentet brukar jag vara bångstyrig och säga "nääe, nu orkar jag inte med er".

* * *

Granpa och i bakgrunden andra kursböcker.

Så har vi John Burninghams Granpa som flera verkade ha lite problem med. En del tyckte att den var ful, andra fattade inte historien. Ja, den var lite ful på vissa ställen, men jag tyckte om de flesta av bilderna, kanske för att den naivistiska stilen passar till texten som är väldigt speciell. Texten och bilden på varje uppslag verkar ofta berätta olika historier, som om man ser en dialog från en viss dag och sedan ser en bild från en annan. Texten är kort och väcker associationer istället för att den skulle utförligt berätta. Berättelsen är ljuvlig. Den handlar om en mor/farförälder och hans barnbarn. Idyll.

* * *

Blodig bilderbok.

Vissa bilderböcker kan vara kontroversiella, så som denna. Kan man..? av Petter Lidbeck och illustrerad av Lisen Adbåge. Härligt grotesk! Skulle antagligen ha tyckt mycket om den som barn. Berättelsen handlar om hur huvudpersonen går omkring och testar på allt möjligt farligt som slutar olyckligt, så som att mata pirajor och locka håret med en borrmaskin. Sidorna varierar turvist mellan frågeställningen "kan man..?" med det påföljande svaret "Nej, det kan man inte" på varje beklagansvärd fundering som flickan försöker sig på. Exemplen innehåller vissa mer realistiskt pedagogiska frågeställningar som skulle ha varit relevant för mig som barn, exempelvis "kan man gå ut i gatan utan att se sig för?" eller det där om man kan skjuta en pil rakt upp i luften och vänta på att den kommer ner. Tja, mina pilar flög nog aldrig såpass rakt att de skulle ha träffat mig även om jag hade gjort så.. Humoristisk bok, förskräcklig och underhållande. Rubbar på förväntningar.

* * *

Till sist vill jag nämna en Ulf Stark bok illustrerad av Anna Höglund: Min syster är en ängel. Boken vann Augustpriset 1996. Visst, verket behandlar döden och hur det är att älska någon som inte finns där, men ärligt talat så var det när han klädde sig till sin syster som fick mig att fastna för berättelsen. Ja, det var ett fint sätt att bearbeta att systern inte fanns där, men dessutom får man se hur omvärlden reagerar på "könsbytet" samt hur han känner sig i peruken och den röda klänningen. Han tar själv inga problem över det hela, det var hur naturligt som helst att klä upp sig till flicka. Något störande är det att han konstaterar i slutet att han inte behöver göra det igen. Det är på sätt och vis som om Stark måste understryka att pojken nog återgår till de konventionella könsgränserna. Antagligen är poängen att han har bearbetat systerns död, men historien skulle ha mått bättre utan konstaterandet.

* * *

Fridolin och frukost?

Jaha. Framför mig sitter Frida och frestar med frukostbröd. Frida kan koka ägg på ett mästerfullt sätt och sätter dem på bröd med avokado. Dags att sluta skriva och skaffa mig lite kvällsfrukost också!

Bokpåsk

Efter 2t i tåg kan man unna sig Roberts kaffe.
Trodde jag skulle få nåt med -lite- grädde på....
Chock, much?
Appelsinkyss är den här.

Hade systrarna Å med mig i Helsingfors och fotade dem i smyg.
Mwuahahaha. ..Okej, fotade dem så att de såg också.
De är fina. De gick efter klänning, jag gick till böckerna.

Hittade allt möjligt cheap! Ale - rea all over the place.  5 euro, 3 euro..
Tänkte ta den här, men kom plötsligt ihåg att svenska är inte originalspråket, ju.
Originalspråk or die.

 Bild på random person och himmel vilka många fina böcker!
Min sedvanliga runda..
ungdomslitteratur, illustrerade barnböcker, comics,
svenskspråkig skönlit, lesbisk lit, new age / religion,
lite titta på trädgårdsböcker och sucka längtansfullt,
och tillbaka till de grafiska romanerna för feelgood före slutet.

Hittade en jättecool barnbok om färg, med blindskrift.
Sidorna inuti var svarta med småupphöjda figurer, vit text och punktskrift.
Läsaren kan låta fingrarna löpa över konturerna och uppfatta innehållet på det sättet.
(Hur läsbara de uppfattas av blinda vet jag inte.)
Bland annat såg jag någon sida om grön och konturerna av löv..?
Verkar cool åtminstone så här snabbt igenomtittat. En bra idé.

Köpte dessa.
Neil Gaiman / Dave McKean: Crazy Hair: berättelsen är enkel, illustrationerna är helt otroliga.
Kanske den har en viss creepiness factor, men den halvrealistiska abstrakta konstnärliga stilen rules.
Kazu Kibuishi: Flight vol 3: olika sorters korta fantastiska berättelser av olika personer, vilket ger ett
superbt urval av olika sorters illustrationsstilar, idéer och fokuseringar. Många monster, "the other".  Är helt såld på pärmbilden och köpte därför vol.3 istället för ettan.
L.L.Raand: Blood Hunt: het bok med vampyrer och varulvar. Har inte hunnit långt i berättelsen ännu, men hur
förhållandet mellan de första två varulvarna beskrivs har fascinerat och trollbundit mig till att läsa vidare. Lesbisk erotik.
Kicki Edgren Nyborg: Satungsverserna: tänkte först att det antagligen är en dryg bok med liknande
cynisk bitter inställning som väldigt många av de 20-nånting människorna jag känner kastar ur sig redan före de
har skaffat barn.  Har inte läst den ordentligt ännu, men den verkar ärlig. Får se om jag tröttnar på det
griniga efter ett tag. Det är viktigt att skriva om det som är svårt, hur man påverkas, med humor, men jag kanske är
för kritisk för att känna mig riktig tillfreds efter en sådan här läsning. Jag blir så arg när folk inte vårdar sin
kärlek. Och det där sättet att tala om svårigheter på ett maktlöst sätt. Boken påminner mig om arketypen av
den moderna människan som ska ha och inte kan släppa sig själv. För folk som har genomgått detta barnhelvete
och varit tvugna att leka god förälder och inte klaga måste denna bok dock vara mycket nyttig. Det kanske är det bästa
med boken - att den frigör och talar om saker som kanske anses vara skamliga. Ska bli intressant att läsa noggrannare.

Långfredag hos farsan. Gjorde påsksallad och mer mat på är väg..

Svart katt hör till, förstås.

Även om det är långtråkig långfredag ser jag nu på
"Så ska det låta" på SVT World och dricker lite vin.
Ha lite glad påsk vettja.

På(sk) resa

Tvekade en bråkdels sekund för länge. Gick tyst, tittade, musade mig förbi, sparkade mig hårt efteråt. Korten säger att jag är för sträng med mig själv. Jag åtgärdar mitt tunga sinne genom att räcka ut handen annanstans. Andas lättare. Det är ofta svårt att göra nåt men ännu svårare att låta bli.

Tåget glider vidare genom djupmörka åkerkanter och träd så lång ögat kan nå - vilket inte är så långt när man åker igenom en tät skog. Ljusflimmer och trötthet, jag lutar mot Meo och sluter ögonen. Jag klarar inte av att tänka på hela resan, alla människor jag ska se, ställen jag ska åka till. Det ryms bara små bitar av vad kommer näst, annars börjar jag må illa. Just nu finns bara tåget, Meo och Ljuset jag lämnade i Åbo.

Tågtid är funderingstid. Jag hittade reflektionssajten Shadow Cards idag. Den svarar i ord och bild, jag diggar starkt. Jag känner alltmer att jag inte kan undantränga kärleken till språket, men jag vet inte ännu vad jag ska göra med den. Ut ska det, ut måste det, ord liksom bild måste leva fria och för sig själva. Jag äger dem inte även om jag är en kanal för deras skapelse. Läste Irigaray tidigare idag, någonting om kroppar med otydliga gränser. Vad jag är har en otydlig gräns. Är de mina ord? De känns till hälften främmande.

Solens position har ändrats, jag känner på mig att vi kommer att anlända till Helsingfors snart. Människor i mängder, ljud och oljud. Jag ska ta en riktig kaffe på Robert's Coffee och sakta vandra till Stockmanns akademiska. Påsktid, magisk tid, bortatid.. Den här resan känns inte på riktigt. Kanske det är Blåkulla jag är på väg till, omedvetet..?

Subkulturhumor

Ska läsa/skriva nåt om jag, jaget som någon har funderat på alltså och skrivit om, och när boken dök upp fick jag en awesome astro-joke thing i mitt huvud som ingen skulle ha fattat, men jag tyckte det var otroligt festligt att jag får läsa jag.. vågen som man är.. med väduren (jaget) som sin motpol.

(Jag är vi. Vågen härskar över och lever i vi, du och jag som enhet, fattar inte alls det där med uberindividualism och att inte vara fler än en, ser det helt enkelt inte, går helt förbi. Nåjo.. Det var jätteroligt, tro mig!)

Dessutom satt jag och min motpol brevid varandra på kursen. Hon med ett biologiskt hjärta kring halsen, jag med ett symboliskt hjärta kring halsen, båda i samma stil. (Jag kände på mig att hon skulle ha på det, så jag satte på mitt också.) Hi-la-ri-ous! Eld och luft, den fysiska våren och den glömska hösten, impulsen och funderingen, det råa och det civiliserade, det köttsliga och det symboliska.
Orförande och vice. Kanske tutor och tutor. Plans to take over the literary world. We make a great team.

Flyttfågel eller bobyggare?

Random hus i Åbo härifrån.

Folk omkring mig talar om att flytta. Jag kunde flytta med dem. Jag och Meo har samma behov av träd och inomhusväxter. Vi skulle gärna ha katt. Frida talar ofta om husdjur också. Vi tre skulle högst antagligen vara i harmoni. Så vad är problemet?

Kanske det att jag är lycklig var jag är nära ån, med ett blommande träd utanför fönstret och fåglarna som kommer in på sommaren.

Kanske det att jag vill flytta ihop för kärlek, inte bara flytta omkring mina saker som en rolös studerande.

Och så ska Meo bort till hösten för en tid. Och jag hoppas på att nya möjligheter skulle öppna sig för mig så att jag kunde börja på det liv jag på riktigt vill leva. Och Frida har vi inte hunnit diskutera med ännu..

In the mean time så känner jag mig på nytt inspirerad att kasta ut saker och göra mig mer redo för plötsliga omvälvningar. Jag vill ha förändring. Det kan vara shockerande och nytt - vad beträffar förändringar i fjärde huset så är jag redo att ta emot det. Så går jag omkring och sjunger på den här..

Lördagsfjanteri

Här har vi Karin. Hon är en traumatiserad litteraturvetare. Hon gick till Arken idag för att studera. Hon visste inte att hon skulle bli ensam i rummet med en kärleksfull new age person.

..Ni vet, kramar och kristaller - och chakra cleansing videon!!

..Vi satt brevid varann och kände våra chakran. Värme. "Känner du? Behöver du hjälp? Låt mig hjälpa dig, Karin.."

Nånej. :P Men man blir lite fjantasifull när man sitter på uni en lördag.

Känn din chakra.. känn den där nere i slutet på din ryggrad, känner du värmen där nere? Slappna av..  X)

(Disclaimer: jag passar faktiskt ganska bra in i new age cirklar, så ingen disrespekt menad.)

Karin ritade en bild av det hela. Där sitter jag och ser creepy ut och hon tänker "hjälp mig". (Klicka på bilden för att se större, läsbar version.)

Sedan började melodifestivalen och vi gick till våra respektive hem, så oroa er inte, Karin mår bra och hennes chakror är speciellt skinande och rena nu.

Väntar på måndag och nya dagar. Fler idéer, mer fjanteri, mer hopp tro och det där, mer plötsliga dumma risktagningar. Vet inte var jag står, vad som händer. Vill hitta ledtrådar!

Torsdag på litteraturvetenskapliga institutionen

Ska skriva uppsats om könsperformativitet i min omgivning, hittills är det nog väldigt lamt. Kanske de förväntar sig att vi har ett liv och erfar något annat än dag efter dag i Arken? Nåja, jag har mitt "ace up the sleeve", mina egna quirky queer stuff som visserligen inte är speciellt radikala, men ändå.. Nåt har jag.

Annat idag:

Mitt första jobb som vice ordförande: satte upp en lapp!

Den nya generationen glada littvetare samt en förmörkad 2ra årets studerande.

Mörkret faller och vi sitter ännu här, vi studerar och tar roliga bilder och talar udda saker och vissa av oss undersöker våra gemensamma sibboska rötter. Distraherande men roligt. Vi hade möte med Ahlbäck om humanistiska fakultetens framtid idag också, vilket kändes bra.

Hela dagen i mörka Arken. Saknade solljuset. Helt rolig dag idag, dock.

Gästinlägg

Jag vill ha choklad nu! Sa hon.
Just så. Aldrig är man nog. Jag hade suttit i flera timmar och underhållit henne. Ritat bilder och skrivit historier, lagt ner all min energi på att få henne att skratta, att se henne glad. Jag hade fått henne att skratta, skratta tills hon grät, tills tårarna glittrade på de djupblå ögonbottnen. Med varsam hand hade jag placerat det glittret där, och med en enda mening rev hon sönder allt. Jag hade aldrig känt mig så tillintetgjord.
Jag vill ha choklad nu! Sa hon. Och så gick hon iväg. Med henne.

Hahahhahahahahhaaa :D

Hej, jag heter Karin och jag tycker om att skriva absurda historier. Den här handla om när Jennifer just låtit mig börja skriva gästblogginlägg och sedan plötsligt lämnade mig för att gå med F och köpa choklad. Mycket dumt gjort, nu har jag ju hennes dator. Nu skall berätta om min och Jennifers dag, för vi har praktiskt taget spenderat största delen av dagen tillsammans. Vi har t.o.m. lunchat! Det är stort det, i min värld.
Tillbaka till vad vi gjort idag.
Vi har suttit och skrattat och fotat och pratat med roliga röster och ritat och jag har skrivit historier och så har vi ibland av misstag studerat, fast vi inte skulle vilja erkänna det. Vi är ju inte loosers precis. We has a life asså.

Nu skall F visa en jättebra bild på en hemul när hon varit på toa så jag skall tacka för mig och kanske jag någondag återkommer med en blogg, och utmanar Jennifer.
(Somehow I feel victorious already... Mwuahahahahhahahaaaa.. Nånej skämta bara :P)
Tack o hej!
Mvh. Karin aka. Jr.

Sykväll med vin och choklad

Vandrade över till Meos lägenhet med Satu igår. Stickorna kändes fruktansvärt främmande. Jag höll i de långa grå redskapen och kände mig som om jag hade blivit bett att bygga Eremitaget - helt och hållet okvalificerad inför en stor uppgift av magnifika proportioner. Nåjo.. Meo visade hur man skulle göra och sen gick det helt bra! Bilden ovan: Satu ser koncentrerad ut för att hon berättar om någonting djupt, hon skapade sina mormorsrutor med lätthet.

Jag gör en enkel halsduk av mitt myskogarn. Jee!

Och Malin gör uberpatterns och här är en del av Satus rutor.

Pausdag, självständighetsdag

Klockan är två och jag sitter ännu i pyjamas, gjorde plättar till frukost, njuter med en varm kopp te medan jag tittar på mina fåglar (talgoxar) som flyger av och an till mitt fönster efter frön. Jag är ett batteri som effektivt och girigt använder denna paustid för att ladda upp mig. Jag behöver en hel del tid för mig själv (alternativt med partner som jag kan vara fri med) för att må bra: för att veta vad jag känner, för att vara riktigt kreativ.

--paus--

Klockan är över midnatt och jag söker mig tillbaka till pyjamas. Gjorde kvargdeg att nibble på. Dricker te med echinacea för det var kallt där ute. Gick på dansprotest, homotanssit, och träffade folk. Egentligen väckte tillställningen inte så stor uppmärksamhet, men jag tror att det är viktigt att gå ändå ibland för att visa att man bryr sig tillräckligt för att stå ute i kölden och riskera flunssa för det.

Tog en massa mörka suddiga foton.

Folk som dansar så fint. <3

Någon hade en fin vit klänning.

Där dansar Christa och andra suddiga folk.

The usual cool peeps were there, obviously.

Folk dansade "binikemask"-style, som en viss typ benämde fenomenet.

Och de spelade trololo-sången!

Mysig lörd.. fredag!

Vissa av oss samlades i det familjära hörnet i Arken idag. Det kändes som lördag, tomt, där fanns bara vi som arbetade på med dikter, alla andra var ute på vift. (Having fun, hopefully?)

Vi satte lite Essence of Mumin i vårt kaffe och hittade alla trokéer och daktyler i en vacker dikt som kunde handla om sorgsen kärlek; "skall jag dig glömma, du, som gav purpur, vårbris och toner åt livet engång!" (K.A. Tavaststjerna) Tyckte mycket om den, även om jag hellre skulle läsa den som en frågeställning istället för ett påstående. Jag är nog inte alls kvick att glömma, helt tvärtom.

Sedan blev det överraskning!! Och Malin hade egen bulla med också! Tidigt födelsedagskalas alltså. Fick en väldigt, väldigt thoughtful gift som kombinerar minnen och glädjen över att få dricka riktigt gott kaffe! <3 Happyhappyhappy!

Daktylerna warped our minds så mycket att efter en stund blev vi och tittade på S & M, Madonna och annat roligt. Har läst en musikvetenskaplig analys av Madonna-videon, skulle vara roligt att läsa mer om sådant!

Eventually så fick vi call it a day och Malin reste åt sitt håll medan Frida och jag shoppade för viktiga saker så som ficklampor och knappar. (Ändå kom jag hem med annat också? Oj?) Solen gick ner..

..och jag fick en pretenious art shot av Frida på vägen hem, jee!

En kunglig dag alltså

Man måste väl säga nåt, so here goes, kronprinsessan Victoria med make besökte min studiebyggnad Arken här i Åbo idag och folk verkade uttrycka en stark ambivalens över det hela: de flesta var snarky men kom ändå och tittade på.

Jag tyckte det var ganska roligt, det är okej att gå med i leken och känna sig lite löjlig över att stå och vänta på att titta på en människa eller två. Arken hade många polismänniskor och begränsningar, påminde om någon action-film, och det blev ännu intressantare tack vare Malins kunskaper om polisväsendet och urbana överlevnadsskickligheter.

Här berättar Malin (i hörnet med rött hår) antagligen om poliser och deras kläder, åt Frida och Ann-Charlotte.

Vi hade det roligt medan vi väntade (Frida och Michaela pictured above), även om vissa fick kaffeabstinens.

Malin räddade mig från en geting. Sedan började det hända nåt..

Javisst, där är de, de finns på riktigt! Ja, alltså, jag anade alltid att de nog var verkliga, men man får en sådan overklighetskänsla gällande celebrities ibland.

Missade det där med kronprinsessans skor. Folk skrev mycket om det. (Eller kvinnor gjorde det, fattade männen det högklackade allvaret på den ojämna ytan?) Jag såg bara att hon var vänlig och log och tyckte om hennes energi när hon gick förbi.

Vi gick tillbaka till vardagen, till våra älskade texter, och Linda demonstrerade studielyckan av att ha en egen kårkalender.

Andra var lyckliga över sitt älskade kaffe. (Me too.)

Och så var festligheterna slut.