Blickar gör mig glad, hopp och tro, och ack så vacker. Jag tycker om möten.
Sen nån typ som bara går, hänsynslöst in, kanske charmig. Jag morrar inombords och hoppas att han inte tänder gnistor.
Dörr som stängs men kort som säger att det är inte farligt. Dörr som öppnas.
Dagen flyter på med växlingar hit och dit. Bundna känslor. Ord som kastas runt i huvud men når inte munnen. Imorgon kanske mindre konstig dag?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar