Måndagsdagbok

Hade roligt. Förberedd för presentation gick jag ut i mina skådespelarskor och njöt av publiken. Man är lite lejon ibland. (Stjärntecknet lejonet är skådespelaren, glädjen, det inre barnet.) Det var en sådan liten grej, men det är inte ofta man får stå där och ha allas andlösa uppmärksamhet. Fick till och med oväntad bonustid att leka i grupp på föreläsningen före. Eh, jag fick kreativa vibbar och ville måla nåt (see above) så något måste jag säga om det hela!

Dessutom har allt detta något att göra med annat, sådant som jag ännu försöker formulera och kan inte gå in på just nu. Det har med tystnad att göra, och personlighet, gränser, strategier. Jag mår bra, det stör mig inte, vill jag säga. Men tänker ändå om: är det okej? Någon del av mig svarar: nejvafan, måste man vara Duktig Flicka hela tiden? Va' dig själv nu!

Önskar att jag kunde ha använt min lejonkraft till annat också idag, men jag tror det fixar sig. Så länge jag har hopp och tro kan jag slänga ur mig lite vad som helst. Hoppas jag säger de rätta sakerna när jag får chansen.

PS: Så vacker, jag glömmer alltid hur vacker, önskar att jag kunde ha fått titta längre, men ville inte vara ett störande element..