Ljuset från fönstret

Internet version of Kelvin Lei's By the Window.

Min yta är blek, mitt utrymme tomt, ett oskrivet blad – utan dig.

Jag vänder mig mot ljuset och väntar.

Kall yta från fönsterglas når min stilla hud, där ute finns allt i livet, jag tittar.

Väntar.

Ibland undrar jag om ingen kommer. Det finns sådant man inte kan bygga själv.

Utan någon annans händer, kyssar, skratt.

Jag fyller mitt liv och tömmer färg överallt, men det vita bleka kommer, utplånar allt, inget består.

Bara jag och fönstret.

Det vita ljuset.

Tomheten.

Lugnet från att inte ha något annat val.

Väntan.

Kanhända blev jag övergiven någon gång. Och sedan dess väntar jag på återkomst.