Det är seriöst, starka färger, inga blurred lines. Kan inte ens skratta, knappt tala, gränserna är hårda. Nej, nej och nej. Ja-a, det är väl bra då att världen förändras under oss, folk försvinner, städer byts ut. Det blir trångt i små rum annars, dessa år i Åbo, dessa år av ändlös andlöshet - supposedly, eller ska vi säga dessa oändliga år av enformighet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar