De sista av mina crumpets som jag fick från england är i ugnen nu. En stund sitter jag och minns. Träden med den livsbejakande murgrönan, får och kossor överallt, jätte farliga vägar, att ströva omkring i timmar med min ex för att hitta shoppingcentret och komma dit alltför sent men ändå ha haft det roligt att bara vandra på sandvägar och tomma landsvägar genom den oändliga grönskan. Visst var jag i London också ibland, men det gick inte upp mot det där. Jag önskar att jag kunde flyga dit bara för en stund, krama det där trädet vid huset i Egham och fråga om det saknat mig också.
~ ~ ~
Att älska en skådespelare.
Publiken ljublar. Blommor, kärleksmissiler, kastas mot scenen. Visserligen handlar det om den sorts kärlek som inte vill för nära inpå, men ändå.. Det får mig att känna mig som om jag hade en hemlighet.
Jag vill också ha en liten del av de där smart-ass replikerna, den andra tvillingens smärta svar, den oskyldiga halvstygga leken. Men jag vill inte bli en av de klappande clownerna utan svar. Man smälter in i massan och så syns man inte mera. Mitt porslinssinne censurerar mina läppar, men händerna skriver ändå. Jag vill skriva någonting. Bara något litet. Egentligen vill jag bort från glittret också. Man orkar inte vara "on" hela tiden. Jag vill sitta och se vad du ser. Jag vill dig, kan man säga så? Allting annat är liksom överflödigt.
Våra ögonblick känns smått annorlunda - bra. Jag vill inte vara i samma position som de andra. Jag vill inte vara en av de där som går hem och tänker på annat. Kanske kan replikerna vi utbyter bli till kryckor som leder tillbaka till den spontana värmen. Då rösten förändras och varje ord betyder kärlek oberoende av vad som sägs. Kan vi komma dit någon gång genom blom-missilernas regn? Kanske i tysthet, bakom scenen. Efter turnén. När autograferna har skrivits. Ja, och så teve förstås. Så mycket att göra. Det är säkrast så.
Jag stannar och tittar på håll. Min blomma är dränkt av alla andras och sopas bort från scenen. Inte den här gången heller. Du går hem till ditt och jag till mitt. Ja, vad annat kan man vänta sig om man fallit för en skådespelare, vad annat kan man vänta sig att få?
Vi har replikerna. Och ögonblick.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar